Om att vara rädd om sig själv. Har du gjort det?

Posted on

En av de absolut viktigaste uppgifterna jag har på mitt jobb, förutom att guida och stötta blivande föräldrar ut i en ny roll eller hjälpa en kvinna till det bästa prevetivmedlet för just henne, handlar om något så livsviktigt som att rädda livmodern. Hur då kanske du tänker? Det låter stort och viktigt och nästan lite ouppnåeligt. Och visst är det stort, men min del i det hela är en mindre del som inte är  så avancerad men som ändå har så otroligt stor betydelse. Så viktigt. Det är en del av mitt och många andras dagliga och oerhört  viktiga arbete.  Jag pratar om cellprovstagning. Detta prov som får så många kvinnor att rysa och skaka på huvudet av obehag. Detta prov som allt som oftast tar max ett par minuter att ta och knappt skall kännas om jag sköter mig rätt.

[singlepic id=136 w=450 h= float=]

Detta prov som räddar liv!

Har du tagit ditt?

Cellprovskallellserna börjar komma i 23 års ålder. Och sträcker sig sedan över en stor del av kvinnans liv. Faktiskt fram till 60 års ålder. Förekomsten av och dödligheten i livmoderhalscancer har minskat drastiskt sedan cellprovstagningen startade. För det som vi letar efter är ju inte cancer utan  tidiga cellförändringar som om de fick växa ifred och ohejdat skulle kunna över tid kunna bli cancer. Det tar lång tid för livmoderhalscancer att utvecklas för det aldra mesta. Det innebär att om du går och tar dina prov när du blir kallad så skall det inte hinna bli någonting som är farligt under tiden.

Så har du gjort det? Varit rädd om dig? Tagit ett enkelt prov som kan göra stor skillnad. I sverige drabbas 450 kvinnor årligen av livmoderhalscancer. Sedan man började med cellprovstagningen på 1960 talet har förekomsten av livmoderhalscancer minskat med ca 60%, dödligheten i densamma har minskat med samma siffror.

Det gör mig ont att kvinnor väljer bort att ta sitt cellprov och på så vis bortprioritera sin hälsa.

För vad !   –  Oro?   –  Jag lovar att vara försiktig.

Rädsla ? – boka gärna en personlig längre tid, till en barnmorska som du känner förtroende för. Jag vill hinna prata och förklara. Blir det bra där är det större chans att kvinnan kommer tillbaka om tre år igen.

Så snälla. Gör det. Var rädd om dig. Ta ditt cellprov!


One thought on “Om att vara rädd om sig själv. Har du gjort det?

  1. Visst är det så! Min moster hade cellförändringar och fick opereras. Man ska absolut inte ta lätt på det och strunta i sin tid för det känns obekvämt. Det är ju en investering för livet.
    Kram, Maria.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *