en blogg om de dära dagarna
Tag Archives: blogg

om trehundrasextiofemte dagen

by tingeling
365. Utvärdera denna 356dagarsutmaning! (Hur gick det, vad var svårast,  roligast, tankar mm)
Det har väl gått si så där. EN del inlägg har varit mer inspirerande än andra. Vissa saker hade jag definitivt inte skrivit om annars och det är verkligen på gott och ont. Jag gillar temat med bloggutmaningar men så här i efterhand var nog denna lite väl mastig. Jag har inte hoppat över ett enda inlägg men inte heller skrivit exakt varje dag, vissa har jag skrivit i efterhand och andra i förväg. En del har blivit långa och eftertänksamma och andra har varit korta och knappt något alls. Men det känns kul att faktiskt ha gjort det. Ha skrivit 365 inlägg på ett år.
Nu skall jag leta upp en annan utmaning tänkte jag. Men den får nog var lite lättare eller iallafall kortare. Undrar hur många andra som liksom jag gjorde färdigt hela denna utmaningen.
tackar för mig.

om ett hundrafemtonde dagen

by tingeling
115. Länka en blogg/person som du hoppas få följa i många år till
jag har svårt att säga att jag skulle följa en blogg i två år eftersom jag är en sådan periodare själv. Hrm, kanske får återkomma med det där.

om etthundraandra dagen

by tingeling
102. Hiss & Diss – Bloggvärlden
Bloggandet ger och bloggandet tar. Jag har varit med om både och. Samtidigt så är det en stor del av mitt liv. Inte för att folk skall se det utan för att det blir ett arkiv som jag faktiskt är stolt över. Ett arkiv för mina barn och kanske en dag barnbarn att lära känna mig via.
Idag är det mer accepterat att blogga, det var det inte för åtta tio år sedan, jag har fått skit för att jag har skrivit om upplevelser som jag genomlevt trots att jag skrivit anonymt och på ett korrekt sätt. Idag skriver många betydligt mer utlämnande inlägg än vad jag någonsin gjort utan att få minsta lilla höjda ögonbryn för detta. Det är väl kanske största nackdelen. Du kan bli väldigt utelämnad.
Samtidigt kan bloggen vara ett stort stöd och en inspiration, vissa tider i livet har jag fått mycket stöd via det jag skrivit och det är idag skönt att kunna titta tillbaka och analysera vad som hände när tiden har gått och man själv inte längre är i affekt. Genom att gå tillbaka i bloggen och fundera över mina val och vad det blev av dem lär jag känna mig själv bättre. Utmaningar som denna gör att jag får fundera en sväng till och lär mig ännu mer om mig själv.

om etthundraförsta dagen

by tingeling
101. Länka en blogg som är olik din men som du gillar
Jag följer inte längre några bloggar slaviskt. Snarare så att jag hoppar in, läser i kapp och sedan kan det åter igen dröja ett tag innan jag kommer tillbaka.
http://blogg.amelia.se/underbaraclara/
Jag gillar Claras blogg, kan inte säga att jag varit en trogen följare utan jag gör precis som ovan beskrivet. Det jag gillar är det som känns äkta. Att inte allt behöver vara perfekt men det finns en egen stil, tro och övertygelse. Sen skriver hon klokt och med hjärta och det gillar jag.

om dag etthundra

by tingeling
100. Om du fick ändra en sak med bloggvärlden, vad skulle det vara?
jag har precis som alla andra som bloggat under längre tider drabbats av troll och andra otrevligheter. Avundsjuka, elakhet och ren dumhet. Jag önskar nog att man inte kunde vara anonym alls. Jag tror många som skriver dumheter inte skulle göra det om de inte kunde vara anonyma. Inte allt näthat skulle försvinna, det menar jag inte. Men mycket av det. Om det bara var så att det fick folk att tänka till liksom.

om nittionionde dagen

by tingeling
099. Har du skaffat någon ny vänskap tack vare att du bloggar?
ja, men kanske framförallt med de medier som skapats av bloggvänskaper. Jag har lärt känna en av mina allra bästa vänner genom blogg/forum föräldramedier. Andra vänner har kommit och gått. Jag gläds åt de bekantskaper som jag knyter även om de kanske inte alltid varar livet ut.

om nittionåttonde dagen

by tingeling

098. Borde det finnas en åldersgräns för att blogga?

njae det tycker jag nog inte. Själv började jag “blogga” som det inte hette då, tidigt. Men det var ändå någon slags dagbok på nätet. runt 97-98 nångång och det intensifierades kring millenumskiftet och efter min son föddes 2000. Hade mina barn velat börja blogga hade de fått det. Jag tror på det skrivna ordet. Dess förlösande kraft. Sedan kan det ibland bli fel och man måste tänka över varför man skriver och vad. Jag har tagit bort, lagt tillbaka, rensat, raderat och återskrivit. Saker och situationer ändras med åren och så även drivkraften i att skriva. Vissa lägen behöver jag annan sorts ord helt enkelt. Sen hoppas jag att de vågar visa mig vad de skriver. Allt är kanske inte helt lämpligt.


omstart

by tingeling

fasen också. Mitt i all morgonens inspiration kom jag helt av mig. När jag nu tittar ut genom fönstret till samma inspirerande ljus som innan så är klockan inte längre nio och dagen i sin linda utan klockan närmar sig kväll med stormsteg och vad har jag gjort?

förra helgen så sågade jag ned syrenerna, det blev massor med mer ljus och utrymme i trädgården. Nu är det bara massa fixx att få det färdigt och det där fixet tar sådan tid.

Fast samtidigt så sitter jag kvar och begrundar, är det inte så att man bör ge sig själv den tiden ibland också. Den där tiden när man bara är. Låter tanken vandra på allt och ingenting. Får vara kreativ och lat på en och samma gång. Dagarna går fort även när man är ledig.

det icke perfekta hemmet – jag är väldigt nöjd med att ha målat om trappan i somras. Nu dekoreras den inte bara av vackra ljuslyktor utan även av ett stilfullt placerat cykellås, loppans finsko, en tavla jag gjorde av en stuvbit tyg som skall ut i lekstugan när den nu blir färdig nån gång och en bit list. Tjusigt eller hur!

Just denna helgen har vi inga som helst planer eller måsten. Jag försöker att bara göra det som känns rätt och roligt och fortsätta i inspirationens anda och tecken. Sen skall man väl inte sticka under stol med att en sådan här rejäl omstart kräver en del arbete bakom kulisserna. Det är ända 6 års blogginlägg som skall arkiveras och foton som skall hamna i rätt mappar i tingelingarkivet. kommentarer på rätt plats och nyare inlägg skall ersätta äldre. I arkivet finns redan blogginläggen från 2001 – 2005. Tänk vilket fantastiskt arkiv över mitt liv och barnens fösta år. Det känns fantastiskt att kunna ge dem det. Om jag en dag inte finns kvar så har de en målande bild av vem deras mamma var. Inte bara vad hon lagade för mat eller vad hon jobbade med. Utan det som är viktigt. Tankar, känslor och upplevelser.

Nu skall jag dock försöka omstarta mig själv och ge mig av ut i köket för nån slags himmelskt ingripande.

igår cyklade maken och barnen och handlade. Som den ständigt dokumenterande moder man är så vart jag tvungen att fotografera så klart. Ljuset ute var fantastiskt.


om att börja om

by tingeling


ska vi det? jag vet inte riktigt.

Men det känns nästan så eftersom jag de sista dagarna har funderat mycket över mitt bloggande. Det känns som om jag vill någonting med bloggen som inte riktigt är det som tidigare varit. Som om känslan i de orden jag vill sjunga och förmedla inte längre finns. Så jag funderar på att göra en rejäl höststädning, svepa över som en virvelvind över allt det gamla och bilda något nytt.  Det gamla kommer inte att försvinna, en del av det kommer bara hamna i arkivet  och inte vara helt öppet, är det någon som vill läsa om vägen hit till idag så skall de självklart få göra det men då under mera privata former.

Nu vill jag sjunga på ett annat sätt, utan att ha hela historian öppen utan bjuda på det som jag känner mig bekväm i att bjuda på. Jag kan inte ens säga att det är den sista förändringen för allt eftersom vad livet ändras och förutsättningarna gör det lika så så kommer säkerligen nya ändringar ske. Vill du följa med är du välkommen.


Scrappy Theme by Caroline Moore | Copyright 2017 Tingeling | Powered by WordPress