om längtan efter 2014

men inte så mycket mer än timmar kvar börjar det nya året närma sig. Jag har en arbetsdag kvar och sedan är det nyårsafton. I sista stund fick vi bekräftat att vi firar med våra finaste vänner för tredje året i rad. Vi jobbar nästan allihopa in i det sista så det blir lätt stressigt men eftersom vi känner varandra så väl så ligger det inte en massa prestationskrav på hur det måste se ut. Tack och lov och pris.

Jag längtar redan efter 2014. Efter en ny start och att lägga 2013 bakom sig som det skitår som det varit. Jag menar inte att det varit sämsta året i världshistorien, kanske inte heller det mest känslosamma ( där har 2009 fortfarande känslomässigt rekord i både tårar, skratt, glädje, lycka och sorg) men det har varit året när jag har ifrågasatt mycket av det som jag trodde var min sanna väg och det som var menat. jag har fått ifrågasätta mig själv, min kompetens och vad jag egentligen vill med mitt liv och sådana sanningar/funderingar är inget roligt att frottera sig i. I början av året trädde makens farfar över till andra sidan. Massa gamla infekterade känslor dök åter igen upp när det gjordes skillnad på barnen till dödsannonsen.  Ny renovering på jobbet försämrade min astma ytterligare och jag var hemma ifrån jobbet på deltid. Våren bara försvann. Första våren i huset. Vi spenderade timme efter timme som blev hur många som helst med att sätta ihop växthuset. Det blev fint när det väl kom på plats men jag tror inte jag svurit åt så mycket så länge som åt den förbannade monteringsbeskrivningen. Redan i första ordentliga vindpusten så blåstes två sidor ur som en liten bror fick åka och åtgärda. Stora stormen som kom i oktober knäckte det totalt. Men med ljuset kom längtan och lusten av att ge sig ut i trädgården. Allt det gröna gör den bara mer och mer magisk. Början av sommaren bjöd på husbilsturer och midsommaren spenderades för första gången på en camping. sista turen för året blev en tur till Gotland på bröllopsdagen och 30 års jubileet av medeltidsveckan. Gotland gör mig alltid pirrig i magen av lycka. Hösten blev mest blåsig men sveptes bort i en vindpust. Silversmideskursen kom lägligt och efter första terminen så tänkte jag fortsätta ännu en.

Veckorna försvinner fort när det var dag är någon slags aktiviteter varje dag. Innebandy måndag, fotboll tisdag, kör, innebandy och silversmide onsdag, fotboll torsdag och fredagskul på fredagen. Just det, inte att förglömma, fotboll på lördagen och dans på söndagen. Inte så konstigt att tiden rusar iväg.

så vad är då mina visioner för 2014? jag lovar ingenting, avsäger mig inget men försöker ge mig själv en vision som jag vill leva upp till. Jag skall börja att jobba kortare dagar. har försökt göra om mitt schema så att jag slutar kring 15.00 de flesta dagar. Detta för mina barn och min egen skull. jag vill orka mer än bara jobba. Inte ge oavkortat av min energi på arbetet så att ingenting blir kvar till de som jag älskar. jag vill fokusera mer på träningen. Gå ut och gå med grannen som jag redan gör, bara oftare, kanske börja springa om jag bara kan ta mig för det. Äta bättre. jag vill köpa mer ekologisk och närproducerad mat. äta mindre skräp och laga mer från grunden. Jag vill åter igen ha ett växthus som fungerar. odla mitt eget. Ge mig själv mer tid. Se mina barn mer och då menar jag inte att träffa dem utan att verkligen se DEM. Lägga tid på min utbildning. Bli bra på det. kanske starta egen liten mottagning när jag känner mig redo inom jobbet. det är efterfrågat. Min vision av 2014 är inte toppåret där allt händer. Utan att det skall vara ett “snällt” år där jag tillåter mig själv att hitta mig igen. Hittar min mening.

Det är nog det som lockar mest.

Välkommen 2014.


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *