en blogg om de dära dagarna
Tag Archives: son

om din femtonårsdag

by tingeling

Det är nu femton år sedan den dagen. Den dagen då jag för första gången höll dig i mina armar. Femton år från litet barn så nära mitt hjärta till älskad tonåring på väg ut i vuxenlivet. Jag fick gåvan att få lov att bli den mamma och jag kan inte förstå vad jag gjort för att förtjäna denna ynnest. Känner mig inte alltid värdig uppgiften och får ofta oroskänslor för att inte vara tillräcklig. Så som alla mammor och pappor troligtvis känner.

Men det är ju det att det är någonting speciellt med dig. Något stort och vackert. Du är den del av mig, en del av din pappa, en del av din släkt och din historia. Du är även en del av vår historia, förutom mitt älskade barn så även ett älskat barnbarn och barnbarnsbarn, syskon, kusin systerson, brorsbarn och familjemedlem. Du är en del av din tid, vår tid och en del av det samhälle vi lever i. Men mest av allt är du DU.  Som mor är jag självklart partisk, du är en del av mig och i åtta månader bar jag dig under mitt hjärta. I månader levde vi i tät symbios och jag vet inte hur jag skulle klara av livet utan dig.

Men förutom all min partiskhet så är det fortfarande något speciellt med dig. Du är helt unik. En varm och godhjärtad kille som sällan ställer till något bekymmer, som vill att livet skall vara som vanligt och att allting skall vara detsamma. Du ställer upp och hjälper till utan knot, bär och lyfter, åker med på din mammas upptåg och hjälper henne bära in och ut, upp och ned alla de gamla möbler hon kommer hem med och vill ändra om/göra vid/fixa till. Du följer med till farmor /oldemor fast det är läskigt ibland när hon blir sjukare och sjukare. När hon inte längre går upp ur sängen sitter du tålmodigt och låter tiden bara passera vid hennes sida och säng. Ni säger inte så mycket men jag ser att hon är stolt och glad över dig. DU gör det både för min skull för att jag gråter och sörjer och tar ut i förskott och har svårt för att åka dit ensam, men även för din egen skull. För att du gillar att höra henne berätta, för att du vill finnas där och för att du älskar din oldemor. Jag är stolt ända in i själen över dig.

När morfar var sjuk och hade ont då åkte du dit efter skolan nästan varje dag, höll honom sällskap, hämtade saker, rensade ogräs i trädgården. Ja jag vet att ni oftast låg lata på varsin soffa och slappade men du åkte dit. Jag känner sådan tacksamhet.

Du sköter dig bra i skolan. Är ambitiös och har mål. Även om en viss del av min lathet har bitit sig fast även hos dig. Du skulle säkert kunna nå ändå högre bara du ville. Men det måste inte alltid vara målet. Du gör gott. Du gör bra ifrån dig och jag är nöjd när du är nöjd över dig själv, dina mål, resultat och betyg. Med A i engelska, B i matte, spanska och historia gör du bättre än vad jag någonsin gjorde. Dina mål för gymnasiet är också utstakade. Du vill gå spelutveckling på ljud och bild skolan och jag stöttar dig fullt ut. Man behöver lust och passion för att orka fortsätta att lära och det tror jag du får där, det kändes så när vi var i skolan på öppet hus.

Du tar ansvar över dina möten, tider och åtaganden. Endast med hemuppgifter som disk och städ behöver jag påminna dig om. Du åker med som fadder i kyrkans ungdom. Engagerar dig i de nya konfirmanderna och åker på läger. Du vill själv, tänker, funderar och tar ställning. Vad du tror på vet bara du själv och du låter ingen påverka dig i den ena eller andra. precis som jag önskar för dig när du närmar dig vuxenlivet.

Ibland lackar du ur, på mamma, syskon och livet. Det är okej. Till och med sunt att det är så. Allting i livet är inte alltid rosenrött och ibland måste man få klaga, gnälla och protestera.

Du representerar och engagerar dig i skolan och likabehandlingsrådet. Jag hoppas att jag fått dig att tänka i banorna av att alla människor faktiskt har ett lika värde. Att vi alla är viktiga och har samma rättigheter till att leva och finnas till. Men också vikten av att behandla alla lika. Oavsett, kön, sexualitet, hudfärg, religion, kultur, status eller arv. Jag önskar att du fortsätter behandla människor väl och att även du skall bli väl behandlad.

Jag älskar hur du växer, inte bara från det barn du var som nu börjar bli vuxen utan även hur du växer som människa. Hur du tänker, funderar och analyserar världen. En del av mig saknar det ljuvliga lilla barn du var samtidigt som resten av mig älskar och beundrar den vuxna du börjar att bli.

Femton år. Det har passerat femton jular, födelsedagar och sommarlov. Femton påskaftnar och femton nyår, femton gånger har jag tillsammans med dig sett löven blåsa ned från träden, vintern komma och sedan våren åter ta över. Femton år.  Att vara din mamma har lärt mig om livet. Att älska dig har varit det lättaste som finns. Min önskan är att få fortsätta följa dig i livet. Finnas där för dig alltid när du behöver men också veta när jag skall ta ett steg tillbaka och ge dig utrymme.

Min fina Samuel. Min första stora kärlek. Så önskad och efterlängtad som man bara kan vara. Imorgon firar vi femton år med dig.  Du fick önska vad du ville i mat och efterrätt och valde ajvarkyckling med couscous och broccoli, morotskaka som efterrätt. Allt skall vara som vanligt. Mamma fixar så klart.  Sen kryper vi tillsammans upp i soffan och tittar på den film du önskar. I morgon väljer du.  För imorgon är det din dag. Din femtonårs dag.

Och i min värld är det något stort att fira.

Femton år. Jag minns så väl känslan fortfarande. Och nu är det du som är där.

Jag lovar dig att jag skall försöka förstå, försöka vara närvarande och ur vägen, försöka inte förvirra dig eller ställa orimliga krav och försöka att låta dig utvecklas och leva ditt eget liv.  Det enda jag inte lovar att försöka är att älska dig, För det gör jag redan. Så hjärtat sjunger och värker, så att det pirrar i magen och klumpar sig i själen av lycka och oro i blandad kompott. Det kommer jag alltid att göra.,

Imorgon höjer vi glaset. För dig. För min fina Samuel. Jag älskar dig upp till solen och tillbaka ned till gräset igen. Från soluppgång till solnedgång , från tidens början till tidens slut.

Grattis älskade barn

tack för att just jag fick bli din mamma.


om nästa tio år

by tingeling

Du verkar ha svårt att somna. Tillsammans med din lillasyster ligger du i sängen och pratar, fnittrar, skrattar och kivas som bara syskon kan när ni egentligen borde sova. Men jag vet ju själv hur svårt det var när man väntar på någonting fantastiskt. I dina ögon är det fortfarande fantastiskt att få lov att fylla år och i år är det extra speciellt med tanke på att du fyller hela 10 år.

Ofattbart. Helt ofattbart att du min älskade lilla unge nu faktiskt fyller hela tio år. För tio år sedan vid denna tiden var det mer vår än vad det är nu. Påsken var tidig det året och värmen hade kommit till stan. Dagarna innan din ankomst gick jag som en vankande pingvin med storebror på tivoli utan jacka i vårsolen. Sen kom du och med dig kom mer ljus och glädje.

Åh. jag älskar dig till vanvett min fantastiska unge.

Detta året har varit fyllt av överraskningar och nyheter. Du har både fått kämpa och glidit fram. Tredje klass och en ny lärare då Margareta som tagit hand om dig och sett dig så väl gick i pension i somras. Irene som kom ny var också bra för dig men det var jobbigt för dig när det var för mycket som förändrades. Du är en fin kille och väldigt sentimental. Tar förändringar hårt. Hårdare än vi trodde från början. Matte är enkelt för dig. Du räknar snabbt och korrekt med glädje. Det som är svårare för dig är läsningen men du fortsätter kämpa på med en intensitet och glädje som fyller mig med stolthet. I år skall du utredas för dyslexi vilket kom som en chock för både mig och din far. Inga tecken hade vi sett och vi kände oss som sämre föräldrar som missat hur du fått kämpa. Det är segt ibland och du behöver läsa extra för specialpedagog och fritidspersonal. Samtidigt känner jag tacksamhet över att din fröken fångar upp dina svårigheter och ger dig hjälp med en gång med någonting som jag förstått att andra får kämpa med.  Du fortsätter spela fotboll i laget med dina klasskamrater. Någon Zlatan blir du nog aldrig men så länge du tycker det är roligt så hoppas jag du fortsätter.  Nyligen började du träna jujutzu tillsammans med din syster och det känns som en bra grej ni kan göra tillsammans.

Du är fortfarande lång och smal. vår lilla poet. Ditt hjärta är stort och känsligt. Du vill vara nära och ber ofta om kramar och kärlek. jag ger det så gärna. Vi försöker att läsa tillsammans, inte hela tiden men i början av året läste vi fem böcker i hop och det finns få stunder som är bättre än att krypa upp med dig i soffan och läsa. Precis nyligen har vi börjat släppa mer på kontrollen och du och din syster har börjat att få ta er hem själva ifrån skolan.  Ni cyklar eller går och vi möter upp. Jag är så stolt över din utveckling så att hjärtat brister.

Mest av allt är jag stolt över din förmåga till empati och medkänsla med andra. Hur du funderar och tänker på världen och andra människor runt omkring dig. Ditt kännande hjärta är i mångt och mycket som mitt eget. Det kommer ge dig mycket glädje men även svåra stunder under livet. Men i alla de stunderna som är svåra så kommer jag att finnas där för dig mitt hjärta. För jag älskar dig oändligt och är så glad och stolt över att du är min.

Grattis på din tioårsdag älskade unge.

IMG_2370 copy copy


om min snart vuxna son

by tingeling

Klockan börjar närma sig elva. Det är torsdagen den fjärde december 2014 och jag kan inte låta bli att låta tankarna fara tillbaka i tiden. Det känns helt ofattbart att det faktiskt är 14 år sedan jag låg där i sängen på sjukhuset. 25 år gammal och väntande in min förstfödde älskade son. Vattnet hade gått tidigt på morgonen dagen innan under tiden som jag var inlagd på sjukhuset för högt blodtryck och havandeskapsförgiftning. Inte hade jag en aning där på kvällen för 14 år sedan att det var så nära. Så nära att jag snart skulle hålla dig i min famn.

Inte heller visste jag hur det skulle kännas att göra just det bara ett gäng timmar senare.

Idag är dagen innan din fjortonde födelsedag. Du är inte längre ett barn utan en ung man på väg in i vuxen världen och jag förstår fortfarande inte hur det hände. I sinnet är jag fast någonstans runt att du är 8-9 år gammal och den ljuvligaste unge man någonsin kunnat önska sig. Nu går du i åttan och på senaste utvecklingssamtalet så sa en av dina mentorer att du hade börjat att “kaxa till dig” lite granna vilket är någonting som både hon och jag upplevde som positivt. För det är ju så att ta steget in i vuxenvärlden att man måste lära sig om sig själv och stå upp för det som är du och det som är rätt. Du är stor och lång. Nästan längst i skolan trots att du bara går i åttan. Över 185 centimeter lång och fjunig överläpp. När jag ser dig fylls jag av stolthet. Inte för att jag anser att du måste prestera. Nej, aldrig, du är du och jag vill aldrig tvinga fram att du skall känna press ifrån mig att du inte duger. Du är bra som du är. Men stolthet över att du presterar för att DU vill. För att du känner en glädje i att få bra betyg. Ditt B i matte, engelska och spanska får mig att rysa av välbehag. Inte heller där för att du måste utan för att du känner dig stark och trygg i dessa ämnen som inte varit mina bästa. Matte och språk har varit de svåraste för mig och trots detta verkar inte mina svårigheter för dessa ämnen ha färgat av sig på dig. Din lärare säger att du skulle kunna prestera bättre i vissa ämnen om du bara ville och tyckte det var viktigt, vi fnittrar du och jag. Oh vad jag känner igen mig. Mmm säger du, men det är inte roligt. Då är vi fullt nöjda med väl godkänt. Jag är tydlig med att du inte behöver prestera A eller B i alla ämnen bara för att. Jag är glad för att du försöker och gör ditt bästa.  Du blev tillfrågad om specialmatten, tydligen inte många som blir. Du provade en gång och tyckte det var svårt och hoppade över. Dina mentorer säger att du skulle kunna om du ville men frågan är om det är lika roligt när man plötsligt inte längre är bäst på det som man lär sig utan alla andra i tävlingsmattegruppen är lika bra och det blir klurigt. Jag vägrar pressa dig. Det måste kännas lite lustfyllt att lära sig och jag älskar dig vanvettigt  oavsett tävlingsmatte eller ej.

Jag älskar våra egna stunder där på kvällen. Att vi sitter tillsammans när de andra sover och tittar på sci fi eller andra gamla tv serier, ibland pratar vi men oftast är vi tysta. jag älskar det faktum att vi tillsammans har plöjt 5 säsonger av Andromeda, 10 säsonger av Stargate sg 1, 5 säsonger av Stargate Atlantis, 7 säsonger av Dr Who, 8 säsonger av Bones, 4 säsonger av Warehouse 13 mm. Snart har vi inga kul serier kvar. Men stunderna är för alltid etsade in i mitt hjärta.

Jag älskar när du delar med dig av dina tankar och funderingar. Om saker du lärt dig i skolan, om nyheter från radio eller tv eller bara när du berättar att ni fått lära er om etik eller könssjukdommar i skolan. Och jag älskar det faktum att du verkar växa upp till en sund, klok och fin man.

Jag önskar att livet behandlar dig väl min son. Inte att du skall slippa undan allt ont men att du skall kunna hantera de prövningar du möter och växa utav dem. För det är inte prövningarna som definierar oss. Det är hur vi hanterar dem.

Finn dina egna vägar min son. Se lyckan där den finns och ta vara på den. Känn kärlek och vet att det finns alltid möjligheter även i den mörkaste natten. Tack för att jag fått vara del av ditt liv i dessa 14 år. Jag hoppas och önskar på många många många mer.

grattis i morgon på din fjortonårsdag.

//din mamma


om för nio år sedan

by tingeling

för nio år sedan vid denna tiden hade jag precis kommit hem. Vi bodde då i det lilla vita huset med endast tre rum och kök som jag köpte till mig och Samuel ett par år tidigare. Efter att ha spenderat en natt på BB tillsammans som nybliven familj så ville jag hem. Delvis för att barnmorskan som tittade in under dagen lite försiktigt la fram att det var såååå fullt på förlossningen och BB och det gick ju så braaaaa för oss. Väl hemma med vårt första gemensamma barn, vår andra prins, mitt andra underverk kändes det tomt utan storebror. jag har aldrig någonsin längtat så mycket efter någon som efter mitt första barn i det läget. Det känns alltid fel att inte ha sina barn nära sig som att vara halv, luften i lungorna tar liksom slut.

Adrian var lite drygt ett dygn gammal och äntligen var det över. Graviditeten som började men 17-18 veckors illamående och foglossning från v 12 som eskalerade och tillslut gjorde att jag knappt kunde gå över huvudtaget. En av de jobbigaste graviditeterna, en jobbig förlossningsupplevelse som ändå ledde till det vackraste barnet vi sett. Jag får tårar i ögonen och magknip av att bara tänka på kärleken jag känner för detta barn. Helt ljuvlig redan från första början. För nio år sedan låg han där, så varm och mjuk på mitt bröst. 54 centimeter lång och 4070 gram av rent underverk. Dagen innan var mest ett töcken. Efter tre dagars  igångsättning föddes han 31/3 klockan 12.59, hans pappa grät och jag var helt slut. Helt blå och kladdig låg han på min mage. Sedan den dagen har jag älskat honom vilkorslöst.

För nio år sedan hade jag blivit mamma igen. För andra gången. Återigen till en vacker prins.

Idag nio år senare känner jag mig så tacksam över att ha fått bli just hans mamma. Tacksam över den härliga kväll vi igår hade tillsammans när vi firade att du funnits hos oss i nio år.


om min tonåring

by tingeling

Det är lite mer än 15 timmar kvar. Femton knappa timmar tills dess att vi når det klockslaget där du min älskade blivande tonåring föddes. 15.57 den 5 december 2000. Det har nu gått tretton år sedan den måndagskvällen då jag låg i sängen på antenatalavdelningen på sjukhuset och bara väntade på att du skulle komma.  Älskade barn. I tretton år har du berikat mig. Påvägen hem ifrån jobbet idag så funderade jag mycket på de år som gått. När du övergick från att ha varit mitt härliga lilla barn som kröp upp i knäet och smög upp en varm och knubbig liten hand för att försiktigt gnugga min örsnibb mellan dina varma fingrar.  Nu har du växt om mig och det gick på ett  kick. Från efterlängtad och önskad liten bebis till ett underbart barn till en känslig och försiktig pojke och nu. Min trettonåring.

Jag är så stolt över dig. Du kämpar i skolan, pluggar utan minsta tjat från min sida. Tar ansvar för tider, böcker, prov, läxor, gympakläder och mötestider. Du klagar knappt. Iallafall inte på långa vägar så mycket som jag gjorde i din ålder. Det är underbart att umgås med dig. Helst själv. Nu när mörkret har lagt sig och december är här så kryper vi upp i varsin ände av soffan och njuter av en stor specialkopp med varm glögg och plöjjer tv serier. och jag älskar det. Att få umgås med min stora son ensam en stund på kvällarna känns härligt. ibland gör det ont i mig att se dig ensam. Du umgås inte mycket med vänner och klasskamrater. men jag måste våga lita på att du har ett bra liv och att du verkar tillfreds med de valen som du gör. Där är du nog lik mig. Med ett stort behov av familj och egentid.  Ditt liv är ditt och jag vill inte leva det för dig eller säga till dig vad du skall eller måste göra. jag vill bara leva här vid din sida. Älska dig igenom vått och torrt. Stötta och stärka.

Det känns inte alls länge sedan du fyllde fem, åtta, elva. Därför känns det helt omöjligt att förstå att det gått en hel vinter ( som var sjukt kall och snöig), en vår med husbilssemestrar och växthusbygge, en sommar med det finaste vädret i mannaminne. och en höst som blåste bort det växthus vi lagt hur många timmar som helst på att bygga upp. Men nu är vi här igen. I våras var vi hos allergi doktorn du och jag, då var du 169 cm lång. I oktober var vi där igen och då hade du växt åtta centimeter och gått upp 10 kilo i vikt. Vad hände egentligen denna sommaren? All sol måste ha gjort dig gott. Dina vackra fräknar på kind och näsa fick färg och liv långt in på hösten. Du har växt om mig nu, din röst är skrovlig och du har svarta fjun på överläppen. Mitt vackra barn. Jag är så glad över ännu ett år till med dig.

Nu går du i sjuan. Det går bra för dig, jag tror du har lätt för att lära men jag vet att du kämpar på duktigt med läxor och prov. Du gör mig stolt. Varje dag. Så otroligt stolt.

Du har precis lagt dig. jag var nyss nere och släckte ljuset och smekte din kind. Jag älskar dig så. Det känns ibland som om mitt hjärta skall sprängas sönder inifrån av känslor och kärlek. Sluta växa nu älskade unge. Stanna hos mig ett tag till. ännu finns det glögg kvar att dricka och många tv serier kvar att se. Ännu behöver jag dina värmande kramar på morgonen innan jobbet och ännu lite till…. lite till.

Jag älskar dig , upp till solen och tillbaka ned till gräset. Varje dag minut och sekund. Med varje cell i min kropp.

Tack för att du kom hit och gav oss så mycket glädje. Tack för att du kom med hopp, liv och kärlek. Tack för att du är just du. För det finns ingen annan än du som vi vill ha.

Grattis älskade Samuel på din födelsedag imorgon.

/din mamma


om åtta år

by tingeling

glitter i ögonen – det är du min vackre gosse. Glitter i ögonen och gropar i kinderna. Och när du ler mot mig så fyller du mig med den varmaste och kärleksfullaste känslan. Mitt klisterbarn.

I morgon är det åtta år sedan den dagen du föddes. Det var varmt ute, våren kom tidigt det året liksom påsken. Man kunde vara ute med bara en tunn långärmad tröjja utan att frysa. Det spirade i trädgården och vi gick på tivoli på marknadsplatsen en bit bort från vårat hus. Så kom du. Du fyllde våra hjärtan med allt det där som saknades. Som klistrade oss samman. Du har alltid varit ett lätt barn. Ätit bra, velat vara nära, glad, sprallig, överlycklig när din storebror ägnade dig sin uppmärksamhet. Tidigt sov du hela nätter, tidigt var du trygg i din egen säng, tidigt visade du att du är en själ med stor omsorg och kärlek för andra.

Ord har alltid legat för dig, du gick sent men pratade tidigt, och som du pratade sedan. Långa meningar med svåra ord. Förunderliga ordkombinationer. Du förvånade din dagisfröken trots att hon jobbat med småbarn i många många många år. Så har det fortsatt. Du är verbal på alla de sätt. Poetisk. Komedienne. Bitsk. Jag vet inte om du blir författare eller politiker en dag men ordet är ditt och du använder det. Du förärar mig med långa och vackra kärleksförklaringar och jag förundras över ditt tankesätt och dina funderingar.

När vi för ett år sedan bestämde oss för att flytta till ett nytt hus i en ny del av stan var det du som tog det hårdast. Du grät många förtvivlade tårar över att behöva lämna din klass och dina vänner. Det hände att jag vaknade av att du satt och grät av saknad. Mitt hjärta ville brista när jag hörde dig, när du kräp upp i min famn med kinder våta av tårar och snorig näsa vill jag ta bort alla tårar och skydda dig från allt som är svårt. Nu har du anpassat dig och trivs bra i det nya . Bästa kompisen från förr är fortfarande bästa kompisen och vi låter er leka tillsammans när helst ni vill.

Älskade barn. Du fylller mitt hjärta med glädje och kärlek. Jag är lyckligt lottad som får vara din mamma. Dessa åtta åren har gått så fort men jag är tacksam för varje dag och minut med dig. Även om du är envis och kan tjura så har du ett gott hjärta och vill göra rätt för dig. Det jag verkar ha gett dig i arv är din känsliga själ. Hur du tar så hårt på saker att de gnager dig. Jag önskar inte att det skall behöva kännas så hårt men måste låta dig göra dina egna misstag och utvecklas till den du skall bli.

Lång och smal är du. Smal som en pinne, en tvärhand högre än de flesta i din klass. 140 i klädstorlek. Minst. Ändå kan jag ff få hålla om dig och lyfta upp dig i knäet, låta dig krypa närmare intill och andas in allt det som är du. Snusa på ditt hår precis som när du var en liten bebis.

Det är lätt att vara din mamma, mycket för att du är en fin kille, men också svårt alla gånger jag ser din känsliga själ darra. Min mammakärlek skall alltid sluta om dig. Som ett skyddande mjukt och varmt skal kring ditt hjärta. För att ge dig styrka att klara allt som du önskar. Allt som är menat för dig.

Min vackre lille poet.

stort grattis i morgon på din åtta års dag. Jag älskar dig

/din mamma


om min fina blivande tolvåring

by tingeling

har jag verkligen varit din i snart tolv år nu? Har du verkligen varit min? Min son. I TOLV år?

Underbara fina Samuel. Mitt hjärtas skatt och min stora glädje. Du som en dag för tolv och ett halvt sisådär år sedan annonserade din ankomst genom de skarpaste streck jag någonsin sett. Det var en av de vackraste dagarna i maj. Solen lyste varmt och generöst på himlen. Testet var positivt på fem sekunder. “titta jag finns” ropade du till mig med det kraftigt blåa strecket.

Idag ropar du inte längre, du är mer pree – teen och uffar och puffar. Precis som man skall göra när man är på väg ut i livet. Du är så stor samtidigt som att du faktiskt är så liten. Bara ett barn i en allt större och mognare kropp som du skall hålla reda på och växa in i för att tillslut passa in i. Älskade fina. Det råder inget tvivel i mig att du en dag blir en trygg stark och fin person.Du har redan allt det där som behövs även om du nu har kommit till den åldern där livet inte längre är barnsligt enkelt och din mamma inte är coolast i stan.  Tolv år. Så länge har jag fått förmånen att lära känna dig, och även om du har ärvt din mammas envishet i kombination med din pappas blyghet och tysthet ( inte våra helt mest faschinerande och charmigaste drag helt klart) så  är du snäll, omtänksam, härlig, ambitiös och en fantastiskt fin ung kille på väg ut i vuxenlivet.

Jag vill inte vara utan en dag. Jag vill inte vara utan ett bråk eller argumentation, inte ett enda pustande stön eller ett enda varföööööör. Jag vill vara just här, just nu, med just dig. Uppleva alla pustande och frustande, all glädje och sorg, allt som du går igenom på vägen mot vuxenlivet. Du går aldrig ensam. Jag finns alltid just här för dig.

Året som gått har bjudit på många svängar. Både i glädje och i sorg, din älskade gammelfarfar som du var så stolt över somnade in 101 år gammal. Sorgen var total men på begravningen var det du som var den starka. I juni slutade du mellanstadiet och lämnade den högt älskade och avgudade läraren bakom, Björn som följt er i två hela år och sett er utvecklas och fört er med mild hand framåt. En trygghet och glädje att han följt er så bra på vägen, och en sorg att lämna honom och den delen av livet. Sen börjar du högstadiet. Vi flyttar till nytt hus och du får nytt fint eget rum. En tonårsdröm med allrum utanför där du kommer kunna hänga med dina vänner. Du börjar läsa Spanska till min stora glädje och vi ser fram emot att åter besöka Spanien  och lägenheten mormor och morfar har.

Du växer, du mognar, du utvecklas. Snart växer du om din mamma, även om hon faktiskt inte är så liten hon heller. Ändå sitter jag ibland vid din säng. Ser dig sova precis som när du var liten. Smeker stilla sin mjuka kind med de vackra fräknarna. Stryker bort ditt långa mörka hår från pannan och hör dig andas. Då är känslan precis lika stark som när du var liten och nyfödd. Lika brännande stark i mitt hjärta. Lika mycket vill jag ta dig till mitt hjärta och skydda dig från hela världen där ute. Blotta tanken på att nått skulle kunna hända dig är så stor och ångestladdad att den får mig att fysiskt må illa.

Jag älskar dig av hela mitt hjärta. Nu precis som då. Du är fortfarande min lille gosse. Min förstfödde son. Varje dag fortsätter du göra mig glad och stolt. men det enda jag önskar för dig är att du skall ha modet och kraften att gå din egen väg. inte den som jag eller din far vill eller önskar utan den som gör just dig lycklig. Jag lovar att finnas där för dig i allt och stötta dig i alla dina egna val. För om du är lycklig, är även jag det.

Grattis min store, fine älskade, lilla fantastiska son på din tolvårsdag imorgon.

Jag älskar dig. Nu och alltid.

Din mamma


Om en älskad sjuåring

by tingeling

Tänk min skatt att du nu fyller sju år! Hur gick det till? Hur kan det vara sju år sedan den där vårdagen i mars tvåtusenfem när du äntligen föddes. Jag minns det som igår. Hur jag längtade efter dig. Hur mycket jag önskade att du skulle födas och dela vår vardag. Hur mycket jag ville att graviditeten som varit tuff skulle vara över så att jag äntligen fick hålla dig i mina armar. Finaste Adrian Gustav Noel. Mitt älskade klisterbarn. Vår lillebror. Du var och är så innerligt efterlängtad.

Nu har du blivit då stor då att du börjat skolan. Nollan är ingen match för dig och du lär dig nytt hela tiden även om det är si sådär med tålamodet. Du ser inte ut som om du lyssnat alls utan är någon helt annan stans i blick och agerande men på något märkligt sätt så har du ändå hört vartenda ord fröken har sagt. Du har ett otroligt minne, ramsor och sånger för att inte tals om reklam jinglar fastnar direkt och du sjunger och agerar gärna för oss.

Nyklippt och tandlös! Du är så söt utan framtänder. Förra året lärde du dig cykla och nu börjar du lära dig om bokstäverna och hur de bildar ord som du kan läsa och skriva. Vad skall du lära dig härnäst. Älskade unge. Du rusar ut i livet med full fart. full av livsglädje, skratt och tårar.

Jag älskar hur du kryper upp i knät trots att du börjar bli lång och stor. Hur du vill att jag skall klia dig på ryggen. Det känns fantastiskt att få vara så nära dig fortfarande. Jag är så glad att du finns! Det bästa av mig och din pappa. Jag älskar dig paddlington! Tack för dig! Tack för att du finns!


om en älskad son

by tingeling

Tiden går fort när man är lycklig sägs det. Eller så är det bara att det går fort när man är tillsammans med de man älskar. Elva år har det iallafall gått sedan du föddes älskade son. Elva hela år.

Jag satt nyss och tittade på korten från när du var liten, från en liten illande röd baby med svart hår och blåa ögon som senare blev vackert brungröna, till den lilla sprudlande två åringen som sprang  kring mina fötter med samma ögon nu sprudlande fulla av glittrande bus till skolpojken som lärde sig skriva, cykla, räkna och växte till den underbart fina stora kille som vi har hos oss idag.

I veckan var vi tillsammans på utvecklingssamtal du och jag och det är som alltid en glädje att höra omdömmena om dig. Du är bra på att räkna, se sammanhang, lösa problem och söka information. Du läser med glädje engelska glosor och gör de finaste adventsljustakar i trä. Men det bästa omdömmet är ändå det som din lärare säger med ett innerligt varmt leende på läpparna. “Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Det är en fantastisk go och härlig grabb ni har.  Samuel det kommer att bli något stort av dig.”

Jag har aldrig hoppats på pefektion, eller att du skulle flyta igenom alla stationer av liver utan minsta problem. Jag har heller aldrig önskat att du skall vara främst och bäst i allt. Det jag har hoppats på och önskat  för dig älskade unge är just detta. Ett stort och varmt hjärta. En vilja att ta sig frammåt i livet och ett driv efter att göra rätt, men också förmågan att göra fel utan att känna att världen går under. Så som när du spelar match på innebandyn och kommer hem när ni förlorat med 17-2 och ändå känner att det är rätt kul att fortsätta för att det är kul att spela.

Älskade unge.

Efter att ha fått följa dig dessa elva år på vägen kan jag bara önska innerligt av hela mitt hjärta att jag skall få fortsätta följa dig under många många tiotals år till. Att se dig växa upp, bli den tonåring du nästan redan är, bli kär och få hjärtat att både bli krossat men också att sjunga av lycka. Ta körkort och uppleva den första friheten. Flytta hemmifrån, välja bland livets olika vägar, skola, jobb, vänner, hobbies och livsfilosofi. Jag längtar efter att få se dig bli den man jag anar att du kommer att vara.

Stark och stolt, trofast och kärleksfull. Jag önskar dig varken pengar eller karriär utan jag önskar dig lycka och att livet skall behandla dig lagom snällt. Även om man växer av motgångar mer än i medvind så önskar jag inte att du skall behöva möta allt för mycket av det tunga och svåra.

När jag sitter på din sängkant ikväll när du somnat och sakta smeker din fräkniga mjuka kind så som jag gjort så många gånger förr har jag bara en enda önskan och det är att alltid få finnas för dig.

Låt mig alltid få vara den öppna famnen, låt mig vara den som kan ta emot när du faller, låt mig fylla ditt hjärta och själ så fyllt av mammakärlek att det räcker en hel livstid.

Vad som än händer så finns jag alltid där för dig.

Imorgon, på din elva års dag skall du firas av oss som står dig närmast.  För att vi älskar dig så innerligt och vill inget heldre än att vara tillsammans. Du får välja både middag och fika precis som du önskar och sedan skall du få öppna paket. Ekonomin tillåter inte iår att vi ger dig allt vi önskar för dig, men du skall få ditt innerligt önskade minecrafts spel, en ny säsong av Buffy som vi kan titta på tillsammans, lite böcker och filmer och en slant. Men mest av allt skall du få all den kärlek vi tillsammans kan uppbåda. För att visa att vi tycker att det är helt fantastiskt att just DU finns här hos oss.

Älskade son.

Älskade unge.

Det bästa som finns.

Så sov gott min lilla stora tioåring. Imorgon är det din elfte födelsedag.


Scrappy Theme by Caroline Moore | Copyright 2017 Tingeling | Powered by WordPress