vips, det verkade inte ta mer än en sekund så var lördagen slut. Trots att klockan inte var mycket mer än halv nio när jag i morse svängde mina lurviga spiror över sängkanten och begav mig ned . Helger verkar alltid gå för fort och jag får sällan gjort ens hälften av vad jag hade tänkt mig.   Som vanligt fanns stora planer för dagen och sen så försvann dagen minut för minut. Pappa var här en sväng och lämnade papegojjan som vi skall passa barna över natten medans de är i Danmark och hälsar på farbror och hans fru. Inte mig emot , eller tja, hon är ju rätt högljudd den dära gojjan.  Maken har varit iväg på julbord och jag har färgat håret , sett på så mycket bättre och ätit glass i soffan.  Men nu när det återigen närmar sig sovdax så drabbas jag åter at lättare ångestkänslor, helgen är ju nästan slut, och det kommer återigen bli en ny vecka utan att jag fått gjort det som jag ville.

Skönt är att tvättstugan i princip är klar, jag har tvättat och sorterat massvis med tvätt. Ingredienser till både Rocky road och lakritskola är inhandlade och med mycket möda och stort besvär har jag lyckats hålla man, barn och bror borta från att äta upp allt för mig innan vi ens börjat att pyssla.  Samtidigt brottas jag med känslan av att jag faktiskt behöver bara slappa också. Vardagarna består av så mycket stress och sena dagar så det är ibland skönt att få göra bara ingenting. Denna veckan som gick var inget undantag.

Så mycket bättre är dock att nästa vecka jobbar jag bara fyra dagar. Sen går jag på efterlängtad och välbehövlig julledighet, visserligen bara 10 dagar men varje dag skall avnjutas som om det vore den sista.

Nu skall jag lägga mig med en god bok dock. Om jag hittar nån dvs, vi har så många olästa böcker så man drunknar i utbudet och just därför verkar det vara omöjligt att hitta nått som lockar. 

Nattinatt