om trettionionde dagen

Posted on

039. Hiss & Diss – Ditt hem

Vi bor på lyckorna.

I alla fall är det så som jag brukar kalla det. Hemmet har fått sig en egen blogg (http://www.lyckorna.be) och namnet är från en Peter Le Marc sång som heter spökamazonen. Nu är den kanske aningens vemodig och det vill jag inte kalla mitt fyra fem år sedan, tills att vi för två år sedan steg innanför dörren för första gången så visste jag att det var något speciellt med detta hus. Det hade nästintill allt som vi önskar och behöver. Drömhuset.

Hiss – fantastisk tomt och absolut bästa läget i området. Parkområde runt om kring som visserligen inte sköts om men gör att djurlivet frodas utanför. Här finns både rävar och rådjur som strövar omkring. Tre våningar stort och suterängplan. Det hade precis så många rum som vi behövde och extra utrymme att jobba med.

Diss – garaget, helst hade vi behövt ett dubbelgarage för att kunna få in bilarna men det är inte det stora, det hade varit lyxen. Det som jag hade önskat hade varit en större uppfart så att vi hade haft plats med husvagnen. lika värdefullt som suterängplanet är lika besvärligt kan det vara att behöva ta sig ned i källare för att tvätta och komma ut i den fina trädgården.

Många saker med huset är dubbelt, nivåskillnaden ger den fantastiska vackra utsikten men gör trädgården mer svåråtkomlig. De tre planen ger en fantastisk yta men trapporna är mördande när man skall ta sig upp och ned i dem och dessutom har ont i knäna ibland. Nyrenoverat men inte alls i vår stil. Tja. Ni fattar läget. Samtidigt är det så för mig att jag måste få drömma. planera, fixa och ordna. Drömhuset måste vara föränderligt för att vara min dröm.

IMG_4188



om trettiosjunde dagen

Posted on
037. Om du bara fick välja en prydnad som du redan har att spara, vilken  blir det?
Min morfars kristallkrona. Det kanske inte är en prydnad på det viset men för mig är det mycket mer än bara en lampa. Den köpte min morfar till sin 50 års dag tillsammans med en del andra möbler som jag har hemma. Jag var bara 6 månader när de flyttade till det huset och den har funnits där ända sedan min barndom. När jag var liten så bar morfar mig dit så fick jag plinga i kristallerna. För mig är det mer än en möbel, mer än en lampa, mer än en prydnad. Det är det som jag helt klart har mest känslomässiga band till. Det tog tid att införliva den med våra befintliga saker men nu kan jag inte vara utan den. den hänger så vackert på plats och det är nästan så att jag funderar på att bege mig på loppisturne och leta efter en likadan.

om trettiofemte dagen

Posted on
035. Vad tycker du om att andra människor rotar i ditt badrumsskåp när de  lånar toaletten?

Det bekommer mig inte. Där finns inget personligt där som inte tål att visas . Dessutom har vi inget badrumsskåp i toaletten på mellanvåningen. Bara en spegel 🙂 Det är ett litet badrum med endast toalett, ett pyttelitet handfat och en liten minihylla som jag har satt in. Vill folk spana in i de lådor som står i den hyllan och förfäras över att smink blandas med hårfärg, tandkrämstuber, vårtmedel, handkräm, hårspray och hur mycket annat mög som helst och dra sina slutsatser om det så varsågod. Jag har för länge sedan slutat bry mig om vad folk tänker om mig innerst inne. Så länge de inte slänger det i mitt ansikte så klart.  🙂


om trettiofjärde dagen

Posted on
 VECKA 6 – HEMMA
034. Hur ser ditt drömhem ut?

Till stor del så som vi bor nu. Det är därför vi kallar det hemma på lyckorna! Som med allting man inte har skapat helt själv från grunden ( om ens det) så finns det alltid saker som lämnar övrigt att önska. Första gången vi kom hit för att kolla var en iskall februaridag för unjefär två år sedan. Från framsidan så var inte huset mycket att önska men innifrån. Ahwmajgaaad. Ett utrymme  och storlek som inte gick at jämföra med nått annat. tre våningar. En fantastisk utsikt. Trädgård som angränsade till parkområde. här fanns möjligheter vi inte hade i vårat råååsa lilla kedjehus . det som saknas här är egentligen ett bättre garage, eller en garageuppfart. Jag hade önskat mig en stor garageuppfart med plats för både bil och husbil, cyklar och med tiden mopeder. Uterummet är stort och fint men i fel riktning. Det borde varit åt andra hållet för nu är det kallt som bara den. Annars är det mesta drömhuset. Vissa saker behöver renoveras och fixas till men andra är perfekta som de är. Min dröm är just det. Ett hus fyllt av möjligheter.