om måndagskvällen

Idag har det varit lite småkaotiskt. Kanske framför allt känslomässigt eftersom jag påbörjat mina fältstudier. Jag började dagen med att försova mig. Så himla typiskt, speciellt med tanke på att jag planerat allting, jag skulle ta bussen dit och ha god tid på mig för att undvika att komma dit stressad. Nu blev det inte riktigt så. Istället vaknade jag 20 minuter innan jag skulle vara på förlossningen, stressade upp, fixade två mackor, hör lillkillen vakna i bakgrunden, ropa att jag tar bilen för att komma i väg i rätt tid och sedan springa iväg.

Inspringandes bara precis några minuter försent. Helt ok men genomsvettig efter ansträningen. Till min stora besvikelse var inte min favorithandledare där idag eftersom hon tatt ut flex då det var allt för mycket personal. Bra för henne – tråkigt för mig.

Sedan har dagen bara segat sig fram. Det har inte funnit så mycket att göra och jag kände mig så frustrerad när jag gick därifrån. Kanske gör jag ändå. Alla har så mycket åsikter om hur man skall göra och på vilket vis. Dessa åsikter brukar inte bekomma mig så mycket för jag precis som alla andra gör det som känns rätt för mig och min familj men när jag själv känner mig osäker så känns det ännu mera. Kanske är det fel att hoppa på och läsa så här direkt innan jag har jobbat som sjuksköterska alls. Vissa saker hade jag så gärna velat ha fått kläm på innan. Även om det skulle inneburit att gå på en medicinavdelning och inte få någon stimulans och vara skitolycklig när jag gör någonting som jag inte brinner för. Alla jag träffar på ( nästan) verkar tycka att jag gör fel av någon (personlig) anledning.  Så idag är en sådan dag då jag tvivlar och tvekar. Allt har känts fel. Inte på praktiken utan väl hemma. Frustration, inkompetens och så har jag känt mig kass. Skulle nog inte varit en bra syrra ändå. Får satsa allt på att bli en bra barnmorska.


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *