Som jag njuter idag. Fortfarande. Så där i fulla drag. Denna helgen har det infunnit sig en slags ro som började komma förra helgen men som blev ändå mera denna. Antagligen för att det verkligen börjar kännas som om vi kommer ikapp här hemma. Som om det börjar bli färdigt och att det börjar bli vårat. Det är inte så många kartonger kvar (om man inte räknar alla dem som står nere i det som en dag skall bli gymmet förstås) och mer eller mindre alla lösa ting har fått “sin” plats. Då är det lättare att slappna av och känna den där helg känslan som man längtar efter under de långa arbetssamma veckorna. Hur roligt det än är att jobba och hur snabbt än tiden går så är det tufft att vara borta så mycket från hemmet och barnen. De behöver mig mer och kanske framför allt är det så att jag känner att jag verkligen behöver dem för att må bra och ha en normal stresströskel.

Så som jag jobbar sista tiden med närmare 45 timmars arbetsvecka för att hinna med allt som jag skall hinna med inför ledigheten är inte optimalt och kommer att innebära att det kommer att ta mig ett tag innan jag känner att jag orkar vara social på den ledighet som kommer.

Påtal som julkänsla och frid. Idag har vi klätt granen. Inte helt dock. Bara med två ljusslingor, det som vi brukar grunda med, inget annat. Kulor och glitter får komma sedan närmare julafton. En kväll som barnen får dekorera fritt. Men nu behöver jag bara ljuset.

Lukten av granen, hur den står där så majestätiskt och fyller upp ett tomrum här i vardagsrummet som jag inte ens visste fanns. Friden som sprider sig när ljusen sedan hamnat på plats och hur den lyser upp hela rummet ända långa långt in i skrymslen av mitt hjärta som bara fylls på så här en gång om året. Love it. Det är en speciell känsla av frid idag på andra advent och för en gång skull känner jag ingen stress inför att julen närmar sig. Det blir nog bra som det blir. Julen kommer oavsett om vi är redo eller inte. Oavsett hur städat det är i hörnen och om nu alla saker är på rätt plats. Så länge vi har rätt människor omkring oss och god mat att äta tillsammans så kan inte julen bli dålig på något vis.

Iår firar vi i en ny konstellation, vissa personer saknas oss i år liksom tidigare medan andra tillkommer. Familjebanden och konstellationerna förändras och vi med dem. Iår kommer vi att fira med de bästa av vänner. Jag hoppas de kommer att njuta lika mycket av det som vi gör.  De bästa vänner man kan ha är som familj. Eller kanske är det så att familjen är vad man gör det till. De människor som ger en nått tillbaka, som berör ens hjärta och som kämpar för att vara kvar där. kan inte de vara familjen?

Jag tycker så. Kanske är det därför adventshysterin har lagt sig och julefriden har tagit över i mitt hjärta allt eftersom doften från julgran spritt sig i huset. Spelar ingen roll vilket – but I love it.

glad advent på er.