glad alla hjärtans dag. Så skrev hon. Jag tänker på dig och din fina familj.

Vad skall jag svara på det? Mycket har hänt sedan sist, mycket som gjort att jag tvekar nu så här sex år senare. För det är faktiskt så lång tid som det har gått. Sex år. Under de åren har jag lagt mycket energi på att välja rätt ord. Först i formulering. I sms och mail. Som skickades iväg utan någon vidare bra respons. Sedan som svar, försvar på attacker. Sorg. Längtan efter det som en gång varit men som försvunnit under all smuts som kastats. Stora smutsiga högar av känslor som svämmar över. Ingen kan må bra av det.

Ändå fortsätter jag lägga tid på ord. Ord som inte tas emot väl. Som valts att tolkas på sämsta möjliga vis. Som inte kan ses ur rätt perspektiv. Så jag lägger tid på andra ord. På dagboken. På att formulera minnen istället. Så att de skall förstå de små. Förstå att inget är gjort för att såra eller skada. Allt är gjort för att förhindra mer smärta nära. De måste få en förklaring och kunna förstå varför. Om det ens går. Det finns inga bra ord för svartbrända känslor eller ont i själen. Jag lägger mer tid på ord som sedan aldrig skickas. Känns rätt att skriva dem men de går inte iväg för jag är för rädd för dess svar. Orkar inte en till attack. Orkar inte mötas av föraktet jag tidigare känt borra sig igenom mitt hjärta som en förgiftad pil. Orkar inte hoppas igen och bli besviken. Bättre leva utan orden än att ständigt bli påmind om det smutsiga svarta bortanför horisonten.

Så vad svarar jag efter så lång tid. Svarar jag för mycket så finns tolkningen att allt är okej. Men allt är INTE okej. Svarar jag inget så är det fel på det också. Svarar jag kort är jag kall och konstig. Hur förmedla med ord så att det blir mer än ord?

Jag vet inte ens om det går.

glad dag på dig med.

Det får nog räcka. Borde inte kunna misstolkas? Men inuti mig har odjuret ännu en gång vaknat. Oron. Själen svider. Bara det inte börjar här igen. Orden kan vara som sylvassa nålar. Låt orden stanna kvar där de är. Om de inte kan smeka som förr. Låt de stanna kvar.