Lilla söta Loppan. Imorgon fyller du sju år. Det är helt omöjligt att förstå att det redan har gått sju hela år sedan du, min älskade lilla flicka, mitt senaste barn kom till denna världen. Vid denna tiden för sju år sedan var jag ännu inte riktigt medveten om just hur nära det var innan jag skulle hålla dig i mina armar. Idag har du självmant gått och lagt dig tidigt för att du längtar så mycket efter morgondagen. “det skal bli min bästa födelsedag någonsin”.

Älskade lilla du, så envis, så kavat och högljutt påstridig när du vill någonting. Med världens största hjärta som så lätt rörs till tårar. När du tror du gjort fel, när du  tror du gjort mig besviken, när någonting inte vill sig riktigt då svämmar ditt känsliga hjärta över och tårarna är stora som pärlor på din mjuka kind.  lilla älskade hjärtat mitt, jag är så glad att du är du. Du är definitivt det av mina barn som har störst ambitioner, som söker sig framåt, strävar efter kunskap och vill så gärna lära dig nya saker.

Men du är också den av mina älskade som är mest envis, som tar mest plats och hela tiden strävar framåt på ett sätt som inte alltid passar alla andra. Du har svårt för att sitta stilla. Det är liksom myror i brallan på dig så du gungar på stolen, gör ljud, pillar med fingrarna och har inte riktigt insikten ännu om hur samhället försöker att dämpa oss alla för att passa in. Jag får ofta höra att du blir osäker i nya situationer, att du glömmer bort att räcka upp handen och inte kan sitta stilla. En del av mig blir ledsen och orolig. Samtidigt som jag tänker att du är sex år gammal, sju imorgon och det är en ålder då man måste få lov att vara just barn fullt ut. Och normala barn har spring i kroppen, myror i byxorna och en spontan glädje och framåtanda. Jag försöker att lyssna på det hjärtat säger till mig och inte se bara de spontana infallen av kreativitet och skaparlust som leder till frustration i skolan när du inte kan sitta stilla men som jag älskar. jag vill inte se allt det dära. Jag vill bara se dig. Jag vill bara älska dig. Så som du är. Älska hela dig. Fullt ut.

Imorgon har du själv planerat din födelsedag. Du önskar rostad macka med nutella till frukost, bli väckt av  happy birthday, den engelska vensionen. Mycket viktigt. Sedan öppna en present på morgonen. Skola, hämtas tidigt av mamma, kören, paketen hemma. Välja pannkakor till mat och äta världens kladdigaste brownie till kvällsmat. Den perfekta födelsedagen helt enkelt. Du har redan skrivit en lista innan du gick för att lägga dig tidigt. Full av förväntan.

Och jag fylls av stolthet över detta magiska barn som kommit ur min kropp. En del av mig och en del av din far. Vi älskar dig så innerligt högt. Jag bryr mig inte om att allting inte går perfekt i skolan. Att du inte passar in i alla mallar för socialt beteende utan att du söker din egen väg. Det gör mig stolt ända in i hjärteroten att se dig utvecklas och fortsätta blicka framåt. Jag ser något stort i dig. En kärlek för stor för att kunna beskrivas i ord.  Jag hoppas att få följa dig länge på vägen. Att du vågar vara barn så länge som det bara går. Att du vågar vara den som kryper in hos mig på morgonen och myser upp på min arm. Där ligger vi ofta på morgonen. Du i din flanellpyamas med Hello Kitty och jag i sovstrumpor i pyamas. Långt ned under täcket. Det är alltid kyligt i November då vi fyller år du och jag.  Min fina prinsessa.

Mamma säger du, bara min mamma. jag vill alltid vara med dig.

Och jag gör det. Älskar hela dig. Vartenda liten millimeter från ditt toviga blonda långa hår till dina knubbiga tår och de stora vackra ögonen.  Jag har haft världens tur jag. Tur för att jag fick just dig.  Och jag kan inte tänka mig en enda dag utan dig.
Älskade unge.

Min filippa

Grattis imorgon på sjuårsdagen.

// Mamma